Om projektet

European UnionArbetet med att skapa forskningsmiljön Lund/Uppsala Migration Law Network inleddes 2011. I början av 2013 beviljade Europeiska Flyktingfonden medel till ett projekt med syfte att stärka forskningsmiljön. Tanken är att den ska fortleva även efter projekttidens slut.

Bakgrund
Migration är en av vår tids största samhällsfrågor. Som fenomen betraktat är den mångfacetterad och har såväl juridiska som sociala, demografiska och ekonomiska aspekter. Det är även en synnerligen aktuell politisk fråga såväl nationellt som internationellt. På ett djupare plan aktualiserar migrationen även frågeställningar om grundläggande värderingar, om exkludering och inkludering, liksom om människors grundläggande rättigheter och lika värde. I det svenska rättsystemet, där migrationsprocessen genomgick en genomgripande reform under mitten av 2000-talet, har många frågor av både processuell och materiell karaktär aktualiserats under årens lopp. Dessa rör allt ifrån konkreta problem vid tillämpningen av specifika rättsregler till mer övergripande systemfrågor. Den inverkan en ökad internationalisering och EU-medlemskapet har haft och har på svensk rätt bidrar till detta. Gemensamt för dessa aspekter är frågan om rättssäkerhet för den enskilde.

Internationellt är migrationsforskning ett väletablerat forskningsfält såväl inom rättsvetenskapen som i andra discipliner. Också i Sverige bedrivs migrationsforskning inom flera vetenskapliga discipliner och tvärvetenskapliga satsningar, men på det rättsvetenskapliga området är utbudet av forskning begränsat. Forskning inom internationell migrationsrätt, främst flyktingrätt, finns vid svenska juridiska fakulteter, varav särskilt kan nämnas juridiska fakulteten i Lund som har en väletablerad forskningsmiljö på området.

Vad som skiljer Sverige och svensk migrationsrätt från andra jämförbara system i en internationell jämförelse är emellertid att det hittills saknats en kritisk massa av forskning som analyserar och kommenterar den svenska migrationsrätten och dess tillämpning från ett oberoende akademiskt perspektiv. Idag finns inte heller forskningsmiljöer med migrationsrätt som huvudfält.

Sedan hösten 2011 har ett förberedande arbete pågått i syfte att etablera den gemensamma forskningsmiljön, bl.a. genom förankring av projektidén vid respektive fakultets- och universitetsledning. En ansökan till Europeiska flyktingfonden om medfinansiering beviljades i början av 2013, vilket möjliggjorde att uppbyggnaden av den gemensamma forskningsmiljön nu kommit igång på allvar.

Syfte
Syftet med projektet är alltså att bygga upp en gemensam miljö för akademisk forskning och utveckling vid de juridiska fakulteterna i Uppsala och Lund, som leder till att ny kunskap genereras på ett område som idag inte är beforskat i någon större omfattning.  En gemensam forskningsmiljö skapar förutsättningar för att långsiktigt kunna möta behov av forskning och utbildning inom migrationsrätten. På detta sätt bidrar projektet till att öka kunskaperna hos lagstiftaren, rättstillämparen och andra berörda parter om hur migrationsrätten ska tolkas, förstås och tillämpas. Denna ökade kunskap kommer i slutändan den enskilde asylsökande till godo. En gemensam miljö bidrar också till att ge de migrationsrättsliga frågorna ökad status inom den akademiska världen vilket leder till ett ökat intresse från fler forskare och studenter för att ägna sig åt dessa frågor.

I detta första skede av forskningsmiljöns existens ligger fokus på skyddsrelaterad migration, det vill säga sådant som rör asylsökande, flyktingar och andra skyddsbehövande. Detta eftersom frågor som rör asyl och skyddsbehov är centrala för området migrationsrätt och eftersom det på detta område finns ett tydligt behov av ytterligare analys av rättsläget samt av hur asylprocessen fungerar. Projektets slutliga målgrupp är asylsökande, eftersom den forskning och de seminarier, workshops etc. som ska genomföras inom projektet kommer att kretsa kring frågor som rör just denna grupp. I förlängningen är syftet att etablera ett stabilt och vitalt nätverk för migrationsrättslig forskning och utbildning i Sverige.

Behovsanalys
Med tanke på migrationens stora betydelse, och den centrala roll rättsliga regleringar spelar för människors möjligheter att av olika skäl migrera från ett land till ett annat, inte minst för att komma undan förföljelse och diskriminering, måste den juridiska regleringen och hanteringen av denna fråga både på internationell och nationell nivå bygga på en akademisk analys med djup och bredd som kommer myndigheter, domstolar och andra aktörer till nytta. På den nationella nivån innebär detta att det är av stor vikt att skapa förutsättningar för forskning som leder till ny och fördjupad kunskap, som kan bidra både till systemförbättringar och till ökad rättssäkerhet i asylprocessen i individuella fall.

Behovet av rättsvetenskaplig analys och kunskapsfördjupning har tydligt identifierats. Detta har gjorts dels i de forskningsstudier som hittills genomförts där aspekter av 2005 års utlänningslag och nu rådande processordning analyseras (se bl.a. Stern 2008, 2012, Lagerqvist Veloz Roca 2011) dels i olika sammanhang av statliga aktörer som Migrationsverket och Regeringskansliet men också från domstolshåll och av det civila samhället (Svenska Röda Korset, Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar, Svenska kyrkan, Amnesty). Behovet av oberoende forskning lyfts även fram i alliansregeringens överenskommelse med Miljöpartiet om migrationsfrågor (mars 2011). En genomgående slutsats från dessa aktörer tycks vara att tiden är mogen för en kraftsamling på migrationsrättens område.

Projektets fokus på asylsökande och skyddsrelaterad migration är tydligt i de delprojekt som ingår (beskrivningar av projekten finns under fliken Delprojekt i menyn längst upp på sidan). Frågor som omfattning och spännvidd av migrationsdomstolarnas utredningsansvar, hur olika typer av skyddsgrunder ska bedömas, vad som faktiskt utgör förföljelse, hur man ska argumentera för att nya former av grund för flyktingskap (exempelvis klimatrelaterad migration) ska tas på allvar, ansvarsfördelning inom EU när det gäller asylsökande samt hur barn med funktionshinder bemöts under asylprocessen har alla betydelse på olika sätt för olika individer och kategorier i asylprocessen. För dessa projekt var för sig finns identifierade behov.

Fördelarna med att samla dessa projekt under ett ”paraply” av en gemensam miljö är flera: en dynamisk forskningsmiljö ger möjlighet till kunskapsutbyte mellan projekten och de ansvariga forskarna, seniora forskare och/eller handledare kan ha ett nära samarbete, gemensamma seminarier och workshops med interna och externa deltagare kan ordnas i större omfattning, nätverksbyggande kan förenklas och projekten och deras resultat kan presenteras gemensamt vid en konferens i forskningsmiljöns regi vilket skapar ett mervärde i form av uppmärksamhet och genomslag för den forskning som där läggs fram och kommenteras. Vidare innebär en gemensam forskningsmiljö på denna nivå en väsentligt höjd status för ett tidigare inte särskilt uppmärksammat rättsområde vilket i sin tur leder till att fler och mer seniora forskare ägnar sig åt frågorna – mer kunskap genereras och kan spridas – och fler studenter kan få mer kvalificerad undervisning. En poäng i sammanhanget är att god forskning inte stannar i den akademiska världen utan får praktisk nytta i rättstillämpning och lagstiftningsarbete.

Projektets utformning
Den migrationsrättsliga miljön omfattar i detta första steg fyra doktorander och två postdoktorer. Doktoranderna och postdoktorerna knyts till både Lunds och Uppsalas juridiska fakulteter och får därmed en privilegierad tillgång till landets främsta rättsvetenskapliga expertis. Den migrationsrättsliga miljön ska bygga på tre pelare: forskning/forskningsutbyte, externa seminarier/kunskapsutbyte med praktiker samt spridning av forskningsresultat. Konkret innebär detta ett antal olika aktiviteter i form av olika forskningsprojekt, interna och externa seminarier, symposier och konferenser samt publikationer. Ansvar och engagemang i projektet delas lika mellan de två fakulteterna som båda har representanter i projektets styrgrupp. Den gemensamma miljön skapar på så sätt en för Sverige unik samarbetsplattform för migrationsrättslig forskning och utbildning.

Mer om de aktiviteter som sker inom ramen för projektet finns under Delprojekt respektive Seminarier i menyn högst upp på sidan.

Projektplan för nedladdning
En detaljerad presentation av projektet finns i projektplanen ”En gemensam forskningsmiljö i migrationsrätt: Uppsala och Lunds universitet i samverkan”. Ladda ned projektplan (pdf).