”Är det på riktigt?” Genuinitetsprövning vid åberopande av skyddsskäl

Forskare: Hanna Wikström och Rebecca Thorburn Stern

I detta delprojekt undersöks den s.k. genuinitetsprövningen vid vissa typer av åberopade asylskäl. Med genuinitetsprövning avses vilken betydelse det genuina i en persons övertygelse eller läggning tillmäts vid en bedömning av skyddsbehov, hur en sådan bedömning går till och vilken vikt manifesterandet av en viss övertygelse eller läggning tillmäts vid bedömningen av trovärdigheten i den åberopade övertygelsen/läggningen. Vidare behandlas hur genuinitetsprövningen förhåller sig till begreppet ”tillskriven uppfattning” som grund för ett skyddsbehov, det vill säga betydelsen av en uppfattning eller läggning som en person anses eller får antas anses hysa/ha, oavsett om detta är med sanningen överensstämmande. Frågeställningen är relevant och aktuell i och med den centrala betydelse trovärdigheten har för bedömningen av ett skyddsbehov, samtidigt som trovärdighetsbedömningar i mycket vilar på subjektiva uppfattningar liksom kulturellt och socialt färgad förförståelse om hur människor agerar i vissa situationer eller sammanhang. I projektet arbetar Hanna Wikström, fil.dr. i socialt arbete, och Rebecca Thorburn Stern, jur.dr. i folkrätt. Projekttiden är 1 juli 2013 – 30 juni 2015.

De två situationer som undersöks i projektet är konvertiter sur place och personer som åberopar en sexuell läggning de inte levt öppet med i hemlandet som grund för skyddsbehov. Dessa två områden har valts, dels därför att begreppet ”genuinitetsprövning” använts i svenska domstolar i ärenden som rör konvertiter, dels för att förförståelsen och förväntningarna på hur en person beter sig eller förväntas bete sig som konvertit eller som varandes av en viss sexuell läggning är starkt färgade av den kulturella och sociala kontext i vilken bedömaren själv befinner sig.

Huvudsyftet är att undersöka hur man på olika nivåer resonerar i beslut och domar kring den ytterligt svåra frågan att bedöma en annan människas övertygelse eller läggning i frågor som är så djupt personliga och privata som religiös tro eller sexuell orientering. Målet är att projektresultatet ska kunna användas som ytterligare vägledning i dessa bedömningar, men också som underlag för reflektion om vilka typer av bedömningar som faktiskt är möjliga ur ett juridiskt perspektiv. Frågor som berörs inkluderar den vikt som tillmäts manifesterande av en viss uppfattning eller läggning och/eller praktik vid en bedömning av skyddsbehov, samt i vilken mån den tillskrivna uppfattningen tillmäts samma betydelse.

Studien inleds med en genomgång av doktrin gällande bedömning av skyddsbehov på grund av religiös uppfattning och sexuell läggning med betoning på diskussioner om trovärdighetsbedömningar. Även frågan om hur identitet konstrueras och manifesteras tas upp här. Därefter följer en empirisk studie i vilken analyseras ett urval avgöranden från migrationsdomstolarna där religion eller sexuell läggning legat till grund för ansökan om skyddsbehov. Urvalet kommer i viss mån att bestämmas av tillgängligheten av domar och beslut, men sannolikt kommer domar/beslut från två olika tidsperioder, före och efter MIG 2011:29 (ett vägledande beslut från Migrationsöverdomstolen som handlar om konversion och trovärdighetsbedömningar) att undersökas. Något liknande vägledande beslut finns än så länge inte rörande sexuell läggning utan här får analysen rikta in sig på analoga resonemang samt avgöranden från underrätt där frågan aktualiseras i större omfattning. Resonemangen i dessa avgöranden kommer därefter att jämföras för att identifiera likheter och skillnader. Viss komparation med avgöranden från andra EU-länder samt Australien och Kanada ingår. Slutligen diskuteras dels rådande förhållningssätt till genuinitetsbedömningar, dels om sådana bedömningar är möjliga att genomföra på ett objektivt sätt.

Delprojektet är ett postdok-projekt vid juridiska institutionen, Uppsala Universitet.

En mera detaljerad beskrivning av delprojektet kan laddas ner här (pdf).

Läs en kort rapport från delprojektet (juni 2015).