Diskriminering inom asylrätten

Doktorand: Maria Bexelius

Principen om jämlikhet och icke-diskriminering utgör en grundpelare i den del av den internationella rätten som behandlar mänskliga rättigheter. Diskrimineringsförbudet är återkommande i såväl FN:s kärnkonventioner som i regionala människorättskonventioner såsom Europakonventionen och anses dessutom utgöra andra rättigheters förutsättning. Inter-amerikanska domstolen för mänskliga rättigheter har till och med sagt att rätten att inte utsättas för diskriminering har status av jus cogens i internationell rätt.

Mot denna bakgrund och enligt den rådande uppfattningen om människorättsdiskursen utmålas den internationella rätten således som värnaren av alla människors likhet i värde och rättigheter. Samtidigt har det under de senaste decennierna uppstått nya perspektiv och tolkningar, vilka utifrån olika teoretiska utgångspunkter utmanat denna bild och bland annat problematiserat rättigheter i relation till nationalstaten och migration. I ljuset av dessa analyser tycks det mig vara relevant att, med utgångspunkt i den asylsökande som anför diskrimineringsrelaterade asylskäl, närma mig frågan om synen på mänskliga rättigheter inom internationell och svensk asylrätt och praxis.

Det övergripande syftet med avhandlingsprojektet är att undersöka hur rätten till icke-diskriminering och principen om jämlikhet och universella mänskliga rättigheter tolkas och kommer till uttryck inom asylrätten och i synnerhet i samband med staters prövning av en asylsökandes skyddsbehov. Diskrimineringsrelaterade asylskäl står i fokus för studien. Detta är relevant med hänsyn till att rätten till icke-diskriminering är central i internationell rätt samtidigt som asylrätten och asylprövningen oundvikligen aktualiserar en gränsdragningsproblematik avseende frågan om förföljelsebegreppets innebörd – till exempel när diskriminering kan utgöra förföljelse – och om vilka rättigheter, och i förlängningen subjekt, som kan anses tillräckligt skyddsvärda för att motivera beviljande av flyktingstatus eller annan form av internationellt skydd mot refoulement.

Studien innehåller preliminärt följande delar:

  • En inledande del avser en kortare genomgång av hur rätten till icke-diskriminering tolkas och diskuteras i internationell rätt, främst med utgångspunkt i doktrin och relevanta internationella konventioner.
  • En andra del avser en analys av hur rätten till icke-diskriminering tolkas i asylrätten, med utgångspunkt i relevanta internationella konventioner, UNHCR:s handbok och riktlinjer, FN:s övervakningskommittéers respektive Europadomstols och EU-domstolsavgöranden i återsändandemål och EU:s skyddsgrundsdirektiv.
  • En tredje del, vilken för studien är den huvudsakliga delen, avser en analys av hur rätten till icke-diskriminering och olika typer av diskrimineringsrelaterade asylskäl tolkas och diskuteras dels i svenska förarbeten dels i svenska rättsfall. Rättsfallsanalysen kommer att inkludera avgöranden från Migrationsöverdomstolen, men även rättsakter som endast avgjorts av underinstanserna.

Några av frågeställningarna som kan vara av betydelse är: Hur definieras rätten att inte utsättas för diskriminering och vad krävs för att diskriminering ska anses utgöra förföljelse respektive tortyr eller annan omänsklig, förnedrande behandling eller bestraffning? Hur utreds och bedöms diskrimineringsrelaterade asylskäl med utgångspunkt från t.ex. internationella konventioner, UNHCR:s handbok och riktlinjer samt svenska förarbeten? Hur förhåller sig prövningen till en föreställning om att människors subjektspositioner och erfarenheter påverkas av samverkande normer kring t.ex. ålder, kön, etnicitet och sexuell läggning? Vilka eventuella exkluderingsmekanismer verkar vid prövning av diskrimineringsrelaterade asylskäl? Finns det exempelvis skillnader i asylprövningen beroende på vilken diskrimineringsgrund (t.ex. etnicitet, social status, kön, sexuell läggning, religion, politisk uppfattning, funktionsnedsättning) och vilka rättigheter som aktualiseras (ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter respektive medborgerliga och politiska rättigheter) eller beroende på om den åberopade förföljelsen utgår från stat eller enskilda?

Här ges även en möjlighet att, utifrån relevanta teoribildningar, genomföra en analys med utgångspunkt från frågan om – och i så fall under vilka omständigheter – asylsökande som åberopar diskrimineringsrelaterade asylskäl konstrueras som skyddsvärda subjekt och, inte minst, som politiska subjekt.

I mån av utrymme kan andra länders praxis lyftas in som jämförelsepunkter.

Dessa tre delar ger förhoppningsvis förutsättningar att uppnå det övergripande syftet att utröna hur rätten till icke-diskriminering och principen om jämlikhet tolkas och kommer till uttryck i asylrätten samt att, med utgångspunkt i relevanta teorier och resultatet av ovan analyser, anknyta till en pågående rättsfilosofisk diskussion som problematiserar de mänskliga rättigheternas karaktär och innebörd.

Delprojektet är ett avhandlingsprojekt vid juridiska institutionen, Uppsala Universitet. Huvudhandledare: Maja Kirilova Eriksson (Uppsala). Biträdande handledare: Gregor Noll (Lund) och Rebecca Stern (Uppsala).

Läs en kort rapport från delprojektet (juni 2015).