Barn med psykosociala och intellektuella funktions-nedsättningar i asylförfarandet

Forskare: Anna Bruce

Detta projekt fokuserar på rätten att söka asyl och andra former av internationellt skydd utifrån principen om lika rättigheter och icke-diskriminering asylsökande emellan. Frågorna som ställs är:

  1. vilka krav Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD), Flyktingkonventionen och EU:s asylförfarandedirektiv (recast) ställer på den svenska asylprocessens tillgänglighet och användbarhet för asylsökande barn med intellektuella och psykosociala funktionsnedsättningar;
  2. i vilken mån dessa krav efterlevs i den svenska asylprocessen; och
  3. i de instanser de inte efterlevs, genom vilka åtgärder de lämpligast uppfylls.

FN:s senaste konvention om mänskliga rättigheter, CRPD, är det tydligaste exemplet på en ökad medvetenhet om vikten av att utforma rättsliga och administrativa processer så att personer med funktionsnedsättning, särskilt barn med funktionsnedsättning, inte missgynnas. Artikel 13 Tillgång till rättssystemet (Access to justice) kräver att staten ska ”säkerställa effektiv tillgång till rättssystemet för personer med funktionsnedsättning på lika villkor som för andra, däribland genom att erbjuda dem processuella och åldersrelaterade anpassningar för att underlätta en verksam roll för dem som direkta och indirekta deltagare”. Dessutom ger Artikel 7 Barn med funktionsnedsättningar barn ”rätt att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör dem, varvid deras åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till deras ålder och mognad på lika villkor som för andra barn, och att de för att utöva denna rättighet erbjuds stöd anpassat till funktionsnedsättning och ålder”. Detta är centralt eftersom att vara barn och att ha en funktionsnedsättning, speciellt en intellektuell eller psykosocial sådan, triggar tendenser att ta beslut över individens huvud utan förankring eller att möjlighet skapas för den berörda att uttrycka sin egen vilja och sin egen berättelse. Artikel 7 framhåller även principen om barnets bästa.

Den centrala frågeställningen i projektet är hur rätten till ”anpassning”, ”tillgänglighet” och ”stöd” för asylsökande barn med intellektuella eller psykosociala funktionsnedsättningar skall förstås i asylförfarandets alla led. Detta omfattar bland annat aspekter av processen rörande tid och rum (inbegripet tidsgränser för resurspersoner, inlagor, intervjuer och platsen för möten), frågor om rättskapacitet, möjligheten att själv uttrycka sin historia med de anpassningar och det stöd som behövs, de involverade aktörernas kompetens att på ett rättvisande sätt läsa, kommunicera med och i allmänhet bemöta och förstå den sökande, möjlighet att åberopa medicinsk eller psykosocial expertis, frågor om beviskrav och bevisbörda liksom frågor som specifikt rör överklagandet till domstol (såsom t ex muntlig förhandling). Den tredje delfrågan (lämpliga åtgärder) utreds i huvudsak inom den svenska rätten. Vid behov analyseras komparativt material från välutvecklade nationella asylsystem inom EU och i andra hand resten av världen.

I vissa fall kan själva förhandenvaron av en psykosocial eller intellektuell funktionsnedsättning stå i samband med skyddsskälen eller anföras som självständigt skyddsskäl eller som ”synnerligen ömmande omständighet” enligt § 5:6 UtlL. Dessa fall undersöks som en underordnad fråga. Fokus blir då i vilken utsträckning Sveriges förpliktelser under CPRD och principen om fördragskonform tolkning kräver ändringar i nu gällande lagstiftning eller i praxis.

Delprojektet är ett postdok-projekt vid juridiska institutionen, Lunds Universitet.

Läs en kort rapport från delprojektet (på engelska, juni 2015).